Ett prisbasbelopp är ett belopp som används för att spegla den ekonomiska utvecklingen i samhället och som ska spegla utvecklingen på priserna. Prisbasbeloppet används för massa olika beräkningar och därför behöver priset justeras varje år. Hur mycket som delas ut till folk med sjukpenning, sociala bidrag och så vidare är ofta beräknade utifrån prisbasbeloppet. År 2021 var prisbasbeloppet 47 600 SEK. Det är regeringen som fastställer detta belopp varje år och det brukar höjas med mellan 300 till 800 kronor. Beloppet baseras på konsumentprisindex. Det måste höjas för att det ska matcha inflationen i samhället. Om prisbasbeloppet inte skulle höjas så skulle det i realiteten sänkas. Detta för att inflationen gör att varje krona blir lite mindre värd varje år. 5000 kronor idag är lite mindre värt relativt sett än vad det var för 2 år sedan. Nästan varje år är det inflation i samhället. För att den inte ska bli för kraftig så reglerar riksbanken räntan bland annat och allt under 2 % inflation anses vara okej. Därför behövs en årlig höjning av prisbasbeloppet.
När används prisbasbelopp?
Som sagt finns det flera situationer där prisbasbeloppet används och vi ska försöka konkretisera detta här. Ett exempel är om du skulle råka bli sjuk och är i behov av sjukförsäkring. Sjukförsäkringen kommer då att baseras på dina tidigare inkomster men bara upp till ett visst belopp. Det är inte så att alla som har sjukpenning får lika mycket utan det är individuellt. Just nu är det högsta man kan få ut 8 gånger prisbasbeloppet. Det vill säga 372 000 för 2021. Det spelar ingen roll hur mycket du har tjänat innan för detta är taket. Det var fram till 2018 7.5 gånger prisbasbeloppet men det har höjts. För graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning används också prisbasbelopp och då är taket 7.5 gånger prisbasbeloppet.
Andra områden där prisbasbeloppet är avgörande är skatter och när du ska deklarera. Din deklaration kommer att styras av prisbasbeloppet till viss del. Hur mycket du får dra av från din tjänstebil, tjänsteresor och så vidare är alla baserade på prisbasbeloppet. Idrottar du och vinner en tävling med prispengar så kommer denna summa också vara beroende på hur stort prisbasbeloppet är. Det kommer att anges att X gånger prisbasbeloppet är skattefritt medan resten är nödvändigt att skatta för. Så det angår oss alla i olika stor utsträckning bara att vi inte tänker på det hela tiden. Det är i och för sig inte någon mening med att vi alla ska vara helt insatta och tänka på prisbasbelopp hela tiden men det kan vara bra att veta vad det är i alla fall.
Förr så användes prisbasbeloppet även till att sätta pensionerna men det systemet har slopats. Nu är det istället ett annat belopp som heter inkomstbelopp som är avgörande för pensionen för personer som är födda efter 1953. Personer födda innan 1953 har fortfarande en pension baserad på prisbasbelopp. Även inkomstbeloppet bestäms av regeringen varje år och höjs lite för att kunna matcha inflationen i landet.