CFD – vad är det och hur funkar CFD trading?

CFD eller Contract for Difference – I det börsklimat som råder idag finns otroligt många olika alternativ både för småsparare och mer inbitna investerare. För de som är väl bekanta med det sedvanliga fond- och aktiesparandet kan det vara läge att kika på fler nivåer av sitt sparande, både för att sprida riskerna men också för att exempelvis kunna tjäna pengar även när börsen går ner eller har en svacka. Ett av dessa alternativ är att handla med olika så kallade derivat. Där ett av de mest populära heter CFD-kontrakt som är en förkortning av Contracts for Difference, den korrekta svenska benämningen är marginalkontrakt. När man handlar med derivat, eller egentligen derivatinstrument, så spekulerar man i prisförändringar i den underliggande tillgången. Det kan vara exempelvis råvaror, valutor eller aktier.

Hur funkar det med CFD?

Den stora skillnaden mellan CFD-handel, trading aktier och traditionell aktiehandel är att via CFD äger man inte den underliggande tillgången. Din handel går ut på spekulation av priset på tillgången du handlar i. När man sysslar med derivat generellt så finns det alltid två sidor, en uppsida och en nedsida, av prisspekulationen. Det innebär att du kan välja att satsa på om tillgångens prisutveckling kommer vara negativ eller positiv. Om du exempelvis handlar CFD med olja som underliggande tillgång. Och du tror att priset kommer att gå upp och har handlat därefter, om prisutvecklingen är positiv när positionen är stängd realiseras vinsten.

Priset på ett CFD är vanligtvis detsamma som priset på tillgången, låt säga att ett oljefat kostar 85 USD och priset ökar till 90 USD blir din vinst mellanskillnaden, det vill säga 5 USD. Om priset mellan den underliggande tillgången och derivatet skiljer sig åt kan det dels bero på vilken handelsplattform man använder men också vilken tillgång eller tillgångstyp det gäller.

När man handlar med ett derivatinstrument som CFD så sker det antingen direkt mellan köpare och säljare eller via en organiserad börs. Om den sker utanför börsen så sker det genom så kallad ”over the counter trading” eller handel över disk, vanligen förkortat OTC-handel. När det gäller OTC-handeln sker den oftast mellan banker och företag, eftersom tillgångarna då inte är publikt listade finns det en mindre rapporteringsskyldighet. För privatsparare sker handel med CFD vanligtvis genom en handelsplattform mot en börs. Majoriteten av den handel som sker utanför börsen är med valuta och räntepapper som underliggande tillgångar.

CFD med hävstång

Att handla aktier eller andra tillgångar med hävstång kan känns oerhört läskigt för den oinsatte. Det finns såklart både för- och nackdelar med att handla med hävstång men den stora fördelen är att du ökar din exponering och möjliga avkastning utan att ta en större position eller göra större investering. Du kan alltså tjäna betydligt mer med större avkastning än vad du investerat. Det är också den största nackdelen eftersom det går åt båda håll, du kan alltså förlora mer än du initialt investerat.

Ett CFD-kontrakt har en inbyggd hävstång, det går inte att välja om man vill handla med eller utan hävstång som man kan göra i traditionell aktiehandel. Det gör att kunskapskraven för den som investerar på det här viset ökar men också möjligheten till större vinst och potentiell avkastning.

Om man använder ett marginalkontrakt för att köpa hundra aktier i ett bolag á tvåhundra kronor styck med ett finansieringskrav om tio procent så krävs alltså endast 2 000 kronor på ditt konto. Gör man däremot motsvarade investering direkt i samma värdepapper, hundra stycken till ett á-pris om tvåhundra kronor så krävs alltså 20 000 kronor. Ökar aktiekursen med 10 % alltså till 220 kronor så tjänar man 20 kronor per aktie man köpt via CFD. I detta exempel blir det en vinst på 100 % av den ursprungliga investeringen (20 kronor x 100 st = 2 000 kr).

Courtage, avgifter och redovisning

Till skillnad från aktiehandel så betalar man inte enbart avgift för courtage när man handlar i CFD. Man betalar också vanligen en transaktionskostnad som baseras på Stibo-räntan (+ 2,5 % vanligtvis även om det kan variera mellan olika mäklare), man betalar också sin transaktionskostnad per dag man håller positionen. Om du äger 100 marginalkontrakt á 200 enligt ovan exempel så beräknas transaktionskostnaden så här; 100 x 200 x 3 % / 365 dagar = 1,64 kronor per dag.

Precis som med all reglerad handel ska även handel med CFD:er rapporteras till Skatteverket. Många mäklare och handelsplattformar erbjuder hjälp kring denna redovisning och den kan ske automatiskt precis som vid sparande på ett ISK eller en KF. Det är din skyldighet att själv kontrollera om och hur du ska redovisa dina affärer mot Skatteverket. Om du är osäker på vad som gäller kan du kontrollera både med Skatteverket som alltid är hjälpsamma eller med din mäklare.

Sammanfattning

Handel med derivatinstrument som CFD kan ge högre avkastning än traditionell handel. Sett till finansieringskraven kan man ofta göra bra affärer med mindre exponering. Handel med CFD är ingenting som rekommenderas för nyblivna sparare men kan vara en bra krydda för de som kommit en bit med sitt sparande.